10.11.08

Låt oss få ett barn

Ackord till "Låt oss få ett barn" är nu inlagda på Låtsidan. Tack till Ove och Mats.

10.10.08

Katalin 4 oktober

Det var en mycket bra konsert på Katalin, Jag vet inte riktigt hur det slutade med extranummer och så för strax efter 11 var jag tvungen att hämta ut jackan och rusa till tåget.

Jag är inte riktigt säker på låtlistan men jag lägger ut den iallafall.


Dom stora äter dom små
Spårljus
Dä ä bra, dä ä fint
Ha det nu så bra
Jag är en liten pojk
Visan om Bo
Här kommer natten
(Paus)
Hog farm (solo)
Mitt bästa för dig (solo)
Jag har en guldgruva (solo)
Vinn hjärta Vinn
Du kan kyssa din mamma ajö
Lust hunger kärlek och törst
Love Love Love
Stinsen i Bro
Surabaya Johnny
---

/Per Erik

11.8.08

Pugh visar var skåpet ska stå

Amy Diamond till trots. När Pugh Rogefeldt med vännerna Jojje Wadenius, Janne Loffe Karlsson och Ulf Hansson besöker Stortorget höjs energin ytterligare ett litet snäpp.


(Smålandsposten)

Pugh kacklade och sjöng

Den ohotat längsta ”svenska” rockepoken fortsätter. Pugh Rogefeldt spelade för en fullsatt Kackelstuga.

(Barometern)

14.6.08

Kotte management

...har en ny flashig hemsida. Så nu kan man inte längre länka som förut.

4.5.08

Turneplan enligt Kotte

26/6 Borlänge Peace & Lovefestivalen
27/6 Stockholm Tantogården, förköp Ticknet
6/7 Öland Slottsruinen (Pugh Akustiskt)
8/7 Bohus-Malmön R 12 (Pugh Akustiskt)
18/7 Siggesta Siggesta Gård
19/7 Skellefteå Trästockfetivalen
21/7 Rättvik Dalhalla (Pugh Gästartist)
26/7 Göteborg Nya Älvsborgs Fästning Förköp Ticnet, resterande biljetter vid båten som avgår vid Röda Sten
31/7 Karlskoga Festival, Putte i Parken
1/8 Uppsala Katalin
2/8 Piteå Badhusparken
3/8 Grisslehamn Hotell Havsbaden
9/8 Växjö Karl-Oskar dagarna
16/8 Varberg Fridas
17/8 Varberg, Fridas
20/8 Umeå Scharinska Villan
21/8 Umeå Scharinska Villan
22/8 Eskistuna Rademacher
Bandet består av: Pugh Rogefeldt, Janne ”Loffe” Carlsson, Jojje Wadenius, Ulf Jansson

Produktionsansvarig: Kotte Ohlsson
Turnéledare: Werner Theunissen; 0708-71 08 48

24.4.08

Pugh Rogefeldt: Vinn Hjärta Vinn www.fanatiskfilm.se

Det här en svensk bluesplatta med mycket kompetenta musiker som visserligen är en smula ojämn men där de högsta förtjänsterna definitivt överskuggar de mindre framträdande partierna.

Tommy Söderberg - 20080421

8.4.08

Hare Nu Så Bra



Pugh Rogefeldt, Janne "Loffe" Carlsson och Jojje Wadenius live i Nyhetsmorgon 2008.

(videon ligger på YouTube)

Vinn Hjärta Vinn



Pugh Rogefeldt, Janne "Loffe" Carlsson och Jojje Wadenius live i Nyhetsmorgon 2008.

(videon ligger på YouTube)

Turneplan från Kotte

26/06 Borlänge Peace & Lovefestivalen (Band)
18/07 Siggesta Siggesta Gård (Band)
21/07 Rättvik Dalhalla (Pugh Gästartist)
31/07 Karlskoga Festival, Putte i Parken (Band)
01/08 Eskilstuna Rademacher
02/08 Piteå Badhusparken
03/08 Grisslehamn Hotell Havsbaden
16/08 Varberg Fridas
17/08 Varberg, Fridas
20/08 Umeå Scharinska Villan
21/08 Umeå Scharinska Villan
23/08 Uppsala Katalin

29.3.08

Gradvalls skivor: Pugh Rogefeldt pånyttfödd

Med samma musiker som på debutalbumet från 1969 lyckas Pugh Rogefeldt återskapa magin från förr, skriver DI Weekends Jan Gradvall.

28.3.08

Pugh - en av de stora


(Nyheterna)

Nya albumet "Vinn Hjärta Vinn" fångar mycket av hans bästa sidor

KULTUR/NÖJE

Pugh Rogefeldt är utan tvekan en av de verkligt stora profilerna i Sveriges rockhistoria.

Få har gjort lika många riktigt bra låtar, få har gjort lika många album av hög klass. Få har gjort lika mycket tidlös musik. Pugh har alltid haft ett eget musikaliskt uttryck som är helt unikt. Visst finns det en och annan skiva där det inte lyfts fram så mycket men desto mer är riktigt riktigt bra och låter omedelbart enbart Pugh och inget annat.

Det säregna har ofta präglat Pugh, oavsett om det varit lite mer egensinnigt snirklig lekfull musik eller rakare rock. Visst finns en och annan platta där Pughs unika uttryck inte lyfts fram så mycket. Men höjdpunkterna är i stor majoritet. Ja Dä Ä Dä, Hollywood och Ett Steg Till är Pughs stora mästerverk. Pughish, Pugh On The Rocks, Bolla Och Rulla, Maraton är andra av hög klass. Liksom den oftast slaktade och baktalade men utmärkta rockplattan Hammarhjärta.

Medan Bamalama inte är lika stark men klart underskattad och orättvist undanskuffad.

Under en rad år
har han spelat ganska mycket live. Pugh brukar alltid vara pålitligt bra live, oftast riktigt bra. Oavsett om jag sett honom med sitt vanliga band, om han varit helt ensam på scen, eller när han spelat med det som brukar kallas Pugh 69 så har det varit övertygande.

Pugh 69.
Det är Pugh tillsammans med Jojje Wadenius och Janne Loffe Carlsson. Musikerna som spelade in Pugh Rogefeldts två första album, Ja Dä ä Dä och Pughish. Debutskivan Ja Dä ä Dä kom 1969 och den brukar placeras i toppen när det görs listor över de bästa svenska skivorna någonsin.

Det underliga är att Pugh, Jojje och "Loffe" aldrig spelade live tillsammans då. Nu har de gjort det några gånger. Det började med en handfull spelningar sommaren 2006. Jag såg den avslutande spelningen då. I Stockholm, Tantogården var fullsatt. Spelningen var bländande. Det var en njutning att höra det här gänget med Pughs tidiga låtar, att höra Jojjes unika gitarrspel, att höra att Janne "Loffe" Carlsson fortfarande är en grym trummis.

Pugh 69 har gjort enstaka spelningar därefter. Kommer göra fler. Och nu har de gjort en skiva också.

Basisten Ulf Jansson är också med i den här konstellationen. Som nu också spelat in en platta. Denna veckan släpps Vinn Hjärta Vinn som är Pugh Rogefeldts första skiva med nytt material sedan utmärkta Maraton kom 1999.

Nya Vinn Hjärta Vinn
(Metronome/Warner) är en utmärkt skiva. Mycket av Pughs bästa sidor har fångats i den här skivan. Framförallt präglas det mesta på skivan av den öppenhet och lekfullhet som de här musikerna har i sig och svänget som uppstår i den musikaliska kommunikationen mellan dem.

Öppningslåten Dom Stora Äter Dom Små
är en pärla. Pughs lekfullhet i låtbygge och melodi, Jojjes säregna gitarrspel, Loffes speciella sväng i trumspelet. Det musikaliska samspelet. Öppenheten i hur man kan spela i en låt. Att det inte behöver vara förutsägbart fast det är en rak melodi.

Sen följer gott om riktigt bra låtar av skiftande karaktär. Alla Springer Åt Samma Håll är typisk rakare Pughrock. Sommarflum är mer suggestivt läcker. Hare Nu Så Bra är en långsam snygg låt med Jojjes läckra följsamma gitarrspel.

Monstret Växer är en typisk Pughlåt. Vid ett första intryck är det en ganska rak rocklåt men så växer det och flera små finesser kryper fram.

Vinn Hjärta Vinn är fylld
av bra Pughlåtar. Låtar som blir betydligt mer och bättre med den lyhördhet som präglar arrangemang och produktion. Det är luftigt och öppet i arrangemangen så det ges utrymme för att alla beståndsdelar i musiken ska få märkbart utrymme och ska höras ordentligt.

Samtidigt finns en tyngd i musiken som driver den framåt. En tyngd som skapas av svänget, av musikernas känslighet och kvaliteter. Det låter mer kraftfullt än vad många betydligt mer volymstarka inspelningar med fler instrument ofta gör.

Pugh har även ett eget sätt
att använda orden. En gång skapade han ett eget språk för Pughish.

Det har han inte återvänt till men i sättet att formulera sig, enkelt och rytmiskt, gör han texter på ett sätt som skiljer sig från andra.

Att Pugh har en speciell röst som oftast är lätt att identifiera är inget nytt. Att han dessutom sjunger väldigt bra är något som sällan brukar nämnas.

Att Vinn Hjärta Vinn hör till de många riktigt bra skivorna som Pugh Rogefeldt gjort fastslås härmed. Hur bra den står sig i jämförelse med hela hans katalog får visa sig med lite mer distans till den.
Tommy Granlund

Positiv musikalisk återanvändning präglar "Vinn hjärta vinn

(Helagotland)

"Vinn hjärta vinn" är Pugh Rogefeldts första nya album på tiotalet år. Och det är en skiva som återupplivar minnena från Pughs så omtalade debut-Lp "Ja dä ä dä" från 1969. För med sig i Sandkviestution har han haft Georg "Jojje" Wadenius-gitarr och Janne "Loffe" Carlsson-trummor. Nykomlingen i gänget är basisten Ulf Jansson, fyra år när "Ja dä" släpptes (på denna spelade "Jojje" även bas). Det handlar således om samma sättning som spelade på Warfsholm under premiärkonserten vid den korta sommarturnén 2006.
Och visst, det låter en hel del som dåtid. Soundet är likt och texterna är ofta "Pughiska", det vill säga hans egen vokabulär där det pillemariskt småfinurliga och allittererande är lika frekvent som det mera rakt rimmande och ibland, nödrimmande.. Pugh ordleker och hittar nya vändningar eller en mening som ligger bra i munnen och bygger ut sen resten av lyriken så det räcker till en låt.

Något saknar man ändå texternas infallsrika lekfullhet, lätthet och våghalsiga associerande från då. För naturligtvis är det en mognare och erfarenhetsrikare Pugh som nu skapat låtar.
Men inledande "Dom stora äter dom små", "Sommarflum" och titellåten hade utan tvekan smält in utan några problem i hans tidiga verk. Hitpotential hittar man även i "Du kan kyssa din mamma ajö".
Pugh sjunger med sin karaktäristiska, emelllanåt något nasala stämma och minsann, har inte Gotlandsåren medfört lite gotländska som exempelvis i uttalet av "ut". Och till låtbilden hör förstås Pughs återhållna men ändå explicita gitarrlir som medför att låtarna infallsrikt bollar och rullar fram. Musikaliskt är det annars överlag ett balanserat och kompetent komp mera än sologlänsande. Ibland blir ljudbilden ganska Grymlingslik.

Men naturligtvis finns det material som låter modernare. "Monstret växer" kunde Thåström ha gjort. Och i "Lust hunger" refererar Pugh till husgudar som Stones ochYoung men även Metallica och i avslutande "Godnatt" råder allvarliga tongångar. Skivan är således inspelad i Sandkviestudion i Visby hamn, under några november- och decemberveckor i fjol. Micke Lyander har fungerat som tekniker och har tillsammans med Martin Axén (The Ark-gitarristen), som producen,t behandlat materialet lyhört och utan att påverka alltför mycket.
En skiva som delvis är en nostalgitripp, hur platsar den i dagens rikhaltiga utbud. För Pughianerna är den förstås ett måste och lekfullheten bör också kunna fånga in lyssnare som tidigare inte alls är bekanta med Rogefeldt & Co. För vem ler inte över en strof som "Dunderkanoner vad gör jag nu, blåsvarta toner och var e du". En sådan kan bara Pugh framföra trovärdigt.

Lars Schill

Nerikes Allehanda

Pugh Rogefeldt har gjort det igen. Och då menar jag det inte i negativ mening. Han har försökt återskapa 1969-stämningar med den här skivan men samtidigt låter det helt tidlöst för Pugh har ett så personligt sätt att skriva, spela och sjunga att det aldrig kommer att bli gammalmodigt.
Han har ju återvänt till det här ”gamla” minst en gång tidigare i sin karriär, på den mycket homogena ”Maraton” (1999), men spetsar till förväntningarna ytterligare den här gången. Genom att återförenas med musikerna Georg Wadenius, gitarr, och Jan Karlsson, trummor, som numera stavar sina namn på ett lite annorlunda sätt, blir det automatiskt fart på marknadsföringen. Men det borgar också för ett torrt halvakustiskt, trovärdigt och många gånger mycket underhållande sound.
Som kanske hade kraschlandat om inte Pugh åter skrivit sina alldeles egna, udda och mycket personliga texter till de enkla men mycket effektiva melodierna. Där det tajta svänget och de ibland lekfullt barnsliga ramsorna är viktigare än några spektakulära arrangemang.
Skivan har ett ljud som, inbillar jag mig, producerar sig själv. Därför är det märkligt att en i sammanhanget så udda figur som Martin Axén, gitarrist i The Ark, engagerats som producent och ändå påverkat slutprodukten så lite.
OK, några gånger tar känslorna över och de jazzskolade musikerna virvlar ut i några för långa spontana solon. Men i övrigt hålls allt kort (10 låtar/37 minuter), simpelt och väldigt personligt.
Bästa låtar: ”Hare nu så bra”, ”Sommarflum”, ”Du kan kyssa din mamma ajö”, ”Lust hunger” och ”Taggiga rosen”.

25.3.08

Vinn Hjärta Vinn

Följade är ett pressmeddelande från Warner, jag antar att det är OK att lägga in det här.


Efter ett uppehåll på 37 år har Pugh Rogefeldt äntligen återförenats på skiva med sina gamla vapendragare Georg ”Jojje” Wadenius och Jan ”Loffe” Carlsson. På sitt kommande album Vinn hjärta vinn [Metronome/Warner Music] hörs Pugh åter med den legendariska trio som i slutet av 60-talet medverkade på hans klassiska debutalbum Ja, dä ä dä! – en skiva som fortfarande placeras i topp när man rankar Sveriges bästa och mest inflytelserika skivor genom tiderna.

En augustikväll förra året återförenades den legendariska trion på Tantolundens scen i Stockholm för sitt första liveframträdande någonsin. Senast dessa tre fantastiska musiker spelade tillsammans innan dess var våren 1970, då de, med den legendariske Anders Burman som producent, spelade in Pughs andra album Pughish i Metronome Studio.

Nya albumet Vinn hjärta vinn som släpps 26 mars har spelats in i Sandkvie Studio i Visby på Gotland med Martin Axén från The Ark som producent. Utöver Pugh, ”Jojje” och ”Loffe” medverkar även Ulf Jansson på bas.

Vinn hjärta vinn är Pughs tredje studioalbum med helt nytt material på sammanlagt 22 år, vilket måste anses remarkabelt med tanke på hans fantastiska produktivitet i övrigt. Senaste studioalstret heter Maraton och släpptes 1999.

Pughs skivdebut Ja, dä ä dä!, med ”Jojje” på gitarr/bas och ”Loffe” på trummor, tillhör de absolut viktigaste milstolparna i svensk rockhistoria. Med odödliga låtar som Här kommer natten, Små lätta moln och den svenska versionen av Bertholt Brechts Surabaya Johnny (som på 80-talet förvaltades av Imperiet) blev Pugh först i Sverige med att skapa fungerande rockmusik på vårt eget språk. Med sina följande album Pughish, Hollywood, Pugh on the rocks, Bolla och rulla samt Ett steg till vidareutvecklade Pugh sedan sitt eget musikaliska revir. Till hans mest kända låtar hör bl.a Hog Farm, Dinga Linga Lena, Stockholm och Grymlings Mitt bästa för dej.

Georg ”Jojje” Wadenius är en av våra mest välmeriterade och internationellt högt aktade musiker. Genom åren har han spelat med bl.a Steely Dan, Simon & Garfunkel och Blood Sweat & Tears. På 70- och 80-talet var han under flera år fast medlem i husbandet i den amerikanska tv-showen Saturday Night Live. Här på hemmaplan i Sverige har han bl a hörts med sitt eget band Made In Sweden samt med såväl Helen Sjöholm som Kent.

Janne ”Loffe” Carlsson är bevisligen en känd tv-profil och skådespelare (Göta Kanal, Repmånad, Någonstans i Sverige m.m.) men är även en av våra tyngsta och mest välmeriterade trumslagare. På 60-talet bildade han tillsammans med organisten Bo Hansson den banbrytande duon Hansson & Carlsson som bl a spelade med Doris och Jimi Hendrix, och han har även hörts bakom ett flertal välkända jazzgiganter som exempelvis saxofonisten Dexter Gordon.

6.3.08

Pugh på Myspace...

...med lite musikprov från nya plattan

Pugh tillbaka med Gotlandsinspelat album





Efter ett uppehåll på 37 år har Pugh Rogefeldt återförenats på skiva med sina gamla vapendragare Georg ”Jojje” Wadenius och Jan ”Loffe” Carlsson. Den 26 mars släpps det nya albumet, inspelat på Sandkvie Studio i Visby.

Nya albumet Vinn hjärta vinn som släpps 26 mars har spelats in i Sandkvie Studio i Visby på Gotland med Martin Axén från The Ark som producent. Utöver Pugh, ”Jojje” och ”Loffe” medverkar även Ulf Jansson på bas.

(www.gotlandska.se)

Se även:

Webfinanser
Newsdesk

7.2.08

Häng mé på party

Måndag den 21 juli blir det 70-tals nostalgi för hela slanten i Dalhalla. Då samlas alla de stora idolerna från 70-talet och framför en total 70-talsmix med alla underbara hitlåtar uppradade i en skön kavalkad – allt under gedigen vägledning av Mikael Tornving (70-talist!).
Här är artisterna:


Västeråskillen Pugh Rogerfeldt hittade en helt egen stil och slog stort med bl a låtar som ”Jag är en liten pojk”, ”Hog Farm ”och ”Dinga Linga Lena”.


(daladirect.com)

1.1.08

Pugh -69 i Grevskapet

På en sida som kallar sig "fest i grevskapet" hittade jag några bilder på Pugh -69 (Pugh Rogefeldt, Jojje Wadenius, Janne "Loffe" Carlsson och Ulf Janson)

På samma sida kan man hitta ett program från -07 med bla:

27 juli kl 21.30*

Pugh Rogefeldt med Pugh -69, Pugh kompas bl.a av
Janne ”Loffe” Carlsson & Jojje Wadenius.
Allt detta på Eklunden, Visingsö.

Entré: 200kr


Så man kan väl gissa att bilderna är från den spelningen.